Europa Universalis V: Fate of the Phoenix

Bysantiska riket eller mer korrekt det östromerska riket är något som fascinerat mig i alla år. En av kvarlevorna av den gamla antika världen. Vi vet att detta rike gick under och dess sista städer blev erövrade på 1400-talet. Det är denna statsbildning som jag fått nöjet att testa i Europa Universalis V nedladdningsbara paketet Fate of the Phoenix. Låt mig informera dig om att detta förändrar framförallt en nation som redan går att spela som. Du kommer inte se svepande förbättringar för många av de andra imperierna i basspelet. Utgångspunkten för denna recension är i vilka förbättringar som har tillkommit och de berör det bysantiska riket på gott och ont.



Jag har inte vågat spela en hel kampanj som denna nation i basspelet på grund av hur skoningslöst svårt det brukar vara. I fyran tog det mig ganska länge innan jag knäckte nöten och klarade mig till slutet. I det spelet förhöjdes upplevelsen markant med sitt motsvarande nedladdningsbara paket. I femman är det en helt annan upplevelse. Basspelet är ganska annorlunda än fyrans spelmässiga inslag och någorlunda mer komplext. Det är utifrån den grunden detta nedladdningsbara paket bygger vidare på olika funktioner. Som bekant gillade jag basspelet så pass att jag gav det en nia i min recension. Det är ett betyg jag fortfarande står fast vid. Därför har jag längtat efter lite mer innehåll och detta är ett för serien typiskt sådant tidigt extra innehåll.

Jag älskar kartlager och det finns så många i detta spel att kan bläddra mellan dessa som i en bok.

Fate of the Phoenix är det första nya innehållet som utvecklar det östromerska riket med nya händelser, förbättrat religiöst system, nya sätt att förändra riket på och tematiska förändringar. Den tydligaste dikotomin som uppstår när du spelar handlar om konflikten mellan nya idéer och gamla. Vill du att ditt rike ska förbli mer romerskt med grekiska influenser eller bli mer förenligt med de västra värderingarna och den katolska grenen av kristendomen. Du får hela tiden val om reformer, förändringar eller att bevara och det där är intressant ur ett historiskt perspektiv. Flera av dina val har också en markör som visar vad den historiska motsvarigheten valde att göra. Du kan dock om du vill ignorera det och göra dina egna val. Vi vet ju så här i efterhand att de inte alltid gjorde rätt val.



Det svåraste och kanske mest belönande är att försöka överleva i mer än hundra år. Du placeras i en rejäl rävsax inledningsvis med dålig legitimitet, stora skulder, naturkatastrofer som drabbat delar av riket och olika gods som inte vill betala skatt på grund av byråkratiska regler tidigare ledare instiftat. Vill du ta bort dessa måste du betala enorma summor pengar och det är något du inte har mycket av i början av spelet. Mycket av de inledande timmarna handlar om att göra dåliga val istället för ännu värre alternativ och försöka vända den nedåtgående spiralen. Det är nämligen nästan ingenting som fungerar bra förutom att du har en relativt starka arméer och flottiljer inledningsvis. Du har också stor potential att bygga ännu kraftfullare styrkor så att du kan återta ditt fallna rike.

Spelet är riktigt snyggt och förmodligen det snyggaste i sin genre.

Jag valde tidigt att försöka bygga upp legitimitet, stabilitet och kontroll. Jag försökte också annektera Epirus och hantera de växande hoten runtom i världen. Ganska snabbt kidnappar en rival en tronarvinge och försöker göra Epirus självständigt igen. Detta resulterar i en konflikt jag till slut vinner, kort därpå får jag en ganska mäktig koalition med osmanska riket i spetsen mot mig och jag förlorar ganska snabbt. Freden som blir kastar mig ned i en ohållbar spiral av skulder och mer krig. Det tog mig ett par försök innan jag hittade en strategi där jag lyckades växa en aning. Det i sin tur gjorde att jag kunde börja göra saker som att skapa konflikter jag ville ha och kräva pengar, betala skulder och börja ta bort bedrövliga privilegier godsen har. Jag försöker också ändra statsreligionen i riket och byta ut den ortodoxa tron mot de äldre gudarna. De är dock inte lika utvecklat i denna expansion som konflikten mellan katolicismen och den ortodoxa kyrkan, du kan bokstavligt talat lösa schismen och förena de olika grenarna av kristendomen om du är skicklig. Jag tycker dock polyteism är mer intressant än monoteism. Jag har dock testat flera religioner.


Paradox har ganska väl vävt in både val, truppslag, kosmetiska, kulturella och religiösa inslag på ett sätt som låter dig bestämma vad du vill göra. Jag vill dock betona att detta är svårt, har du inte grunderna i spelet tycker jag inte ens att du ska försöka med bysantiska riket och detta paket om du inte ofta spelar som kristna ortodoxa stater. Däremot om har spelat ett tag och du klarar dig rätt bra med andra länder är detta värt din tid. Jag tycker att bysantinerna har en spännande startposition och ett fantastiskt geografiskt läge. Du kan kontrollera handel, bekämpa pirater och expandera sakta i olika riktningar. Efter ett tag kommer svarta döden, kolonialismen och mycket annat att påverka dig. Du kommer säkert också vilja hantera frågan om du ska handla med Kina då handel är livsviktigt.

Det nya systemet för den ortodoxa kyrkan är riktigt välgjort. Det finns även ett system för den äldre romerska religionen.

En av mina favoritberättelser från det bysantiska riket handlar om hur två ortodoxa munkar ska ha smugglat ut silkesmaskägg och hjälpt till att starta produktionen av silke hemma i sitt hemland. Denna berättelse är förmodligen inte sann och det finns spekulationer om att munkarna snarare befann sig i Indien. Det är sådant här som är spännande då du kan avgöra vad du handlar med och vad du satsar på för resurser. Någonstans kommer du att behöva prioritera och välja. Riket är på väg att gå under, var spenderar du dyrbara pengar och resurser. Handel och eller diplomati kan vara en väg, krig en annan. Du kan dock inte göra allt samtidigt och det blev extremt tydligt för mig då jag testade just detta. Du behöver en genomtänkt strategi. På många sätt påminner det mig lite om Total War: Attila-kampanjen som det västromerska riket. Precis som i den kampanjen behövde du förstöra, riva, omgruppera och strukturera om ditt rike om du skulle ha en chans att överleva. Du slipper dock Attila och hans hunner i Europa Universalis V och du får istället hantera resterna av de mongoliska väldet om de attackerar dig.



Jag ska inte avslöja för mycket i denna recension men jag tycker att händelserna är intressanta, ger dig val och kan hjälpa dig att formge nationen du spelar som. De vävs också in snyggt med beslut du kan bestämma över om du vill bygga en modern stadsbildning eller om du vill bevara det gamla. Den balansgången är en lika stor utmaning som allt annat i spelet. Klarar du av att överleva de inledande hundra åren väntar ganska kraftfulla bonusar via vissa händelser. Jag har dock använt mer av verktygslådan när jag spelade bysantinerna än många andra länder. Du behöver se över vilka ekonomiska möjligheter du har, vilka diplomatiska som kan vara fördelaktiga och hur du ska återskaffa ditt förlorade rike. Det blir en betydligt enklare kampanj när du betalat skulderna, vänt på de ekonomiska förlusterna och har styrkor som kan mota bort fiender i alla riktningar. Rent militärt blir denna nation extremt mäktig med teknologier och unika truppslag.

Händelser och händelser om karaktärer är vanligt förekommande och ger lite mer berättande till upplevelsen.

Sett till det tekniska är detta inte värre än basspelet och jag har haft en förhållandevis bra tid med spelet. Det finns mikrolagg när man klickar på provinser och när mycket sker samtidigt. Jag har även sett enstaka visuella buggar och någon enstaka spelmässig bugg med textförklaringar. Det har inte stört mig märkbart men kanske kan påverka svagare datorsystem mer än mitt. Den nya musiken är ganska bra och jag har alltid älskat musiken i just den här spelserien. De är svepande och välgjorda låtar som blandas med allt annat. I femman finns det en händig spelare direkt i användargränssnittet så du kan välja vad som ska spelas och inte. Kan du förlåta lite tekniska problem finns det en bra expansion av ett av spelets fraktioner i detta nedladdningsbara paket.

Det mest belönande med detta nedladdningsbara paket var att överleva längre än sin historiska förlaga och lösa historiska skeenden vi lever med än idag, exempelvis schismen mellan den ortodoxa och katolska kyrkan. Jag har haft ganska roligt med detta paket då jag gillar utmaningen det innebär att spela som detta rike. Jag tycker inte Paradox ska göra upplevelsen enklare. Länder i spelet behöver få vara unika med egna utmaningar och svårighetsgrad beroende på sin startposition under 1300-talet. Även om det tekniska inte förändrats så är det fortfarande ett starkt spel i grunden som med detta nedladdningsbara paket gör ett rike ännu roligare att spela som. Det är en av de svårare om inte den svåraste av de större nationerna i spelet och det kräver tålamod, en plan och att våga förlora om du ska ha roligt med detta nya innehåll. Om du inte känner dig säker med det spelmässiga grunderna bör du skippa detta tills dess att du känner dig säkrare. Om du letar efter en utmaning eller enbart vill spela som det östromerska riket är detta ett toppenbra paket för just det ändamålet jag varmt kan rekommendera.


Att hantera allt som går fel är ett heltidsjobb.
Det tar ett tag innan du vänder ekonomin men när du gör det känns allt bättre.
Naturkatastrofer kan drabba dig och en jag råkade ut för tidigt innebar ett skadat landmärke. Jag kunde betala flera hundra mynt eller välja att vänta. Vid denna tidpunkt var jag så skuldsatt att jag var tvungen att vänta. Ofta finns det en liten bok i svarsalternativet som visar vad detta fallna imperiums historiska val var.